Surprice à la carte
Nu har jag tröttnat på det och i kölvattnet av tristessen har jag kläckt en lysande idé.
Jag ska be någon annan att handla åt mig. Den som kan tänka sig att göra det, ska få samma summa i näven som jag i normala fall spenderar och de enda instruktionerna är att råvarorna ska räcka ca tre dagar för tre personer utan allergier.
Det ska bli jättespännande att se vad jag får i hemliga lådan - eller kassen! Lite grann som att vara med i ett sådant där matlagningsprogram där gästen kommer med ingredienserna och sedan är det upp till kocken att rafsa ihop något läckert.
...hoppas jag får strössel...
..det är litra vardagsedge iallafall...är det en bestämd budget också? I så fall köper man värsta billiga basvarorna så man har råd med massa god choklad! mmmmmm....chocolate....för att citera Homer.
fan vad spännande! det är en underbar idé!
Har funderat på dedär att börja blogga, det är ju det ultimata sättet för mig att kunna få ut mina ?äkta? känslor.
Nu när min psykolog tycker att hon har spenderar allt tid hon kan umbära med mig, hon har försök att bli av med mig i flera månader men har inte lyckats?..
men nu kan jag väl säga att det är ok att hon kan släppa mig för jag har en dator som jag kan prata med.
Mitt ända problem nu är att jag inte vet hur man bloggar och om jag behöver srössel för kunna göra lyckas.
Crusty: Du kan få vara den förste som gör det om du vill!
Sofia: Japp - känner mig väldigt nöjd och förväntansfull faktiskt.
Lite lagom: Är själv nybörjarbloggare, men det är inte svårt. Och strössel behöver man till allt!
