En helt vanlig blogg

Fick strax efter nyår ett mejl från en gammal nätdejt - en helt oskyldig önskan om ett gott nytt år, som jag svarade på och önskade detsamma.

När han sedan svarade, kände jag att jag ville tala om att jag inte längre var singel, utan att för den skull låta förmäten och låta påskina att jag utgick från att det var i nojssyfte han åter tagit kontakt.... vilket jag i och för sig utgår ifrån att han gjorde! Så ödmjuk är jag.

Berättade istället en liten anekdot där G-Å ingick och lät påskina att jag önskade att han, nätdejten, också träffat någon sedan vi sist hördes av för två år sedan.

Igår fick jag svar... jo då - jag hade ju anat oråd helt i sin ordning. Han hade tänkt mycket på mig under de här åren och liksom hoppats att jag fortfarande var ledig.

Synd att han inte var mer på hugget när det begav sig - för han är förmodligen en vinstlott - men alltför seg i starten. Men modig som erkände det och jag måste säga - att det känns lite skönt att vara omsvärmad.

Så från och med nu ska jag utgå från att alla de som dumpade mig, idag sitter och bittert ångrar sig! Hepp!