Inte om, när.

På ett ögonblick har en väns värld vänts till kaos. Det har påverkat oss alla och det värsta för mig är att inte veta, inte kunna göra något och inte förstå.

Försöker sätta mig in i hennes sits, i tanken försätta mig i hennes situation. Då kommer tårarna och jag kan inte ens hjälpa mig själv.

Några dagar senare, lite distans, lite "livet går vidare" men med ytterligare en erfarenhet som vi helst hade sluppit.

En olycka drabbar så många fler än man anar och dom är kanske inte ens medvetna om det. Men eftersom det påverkat mig, kommer det sannolikt att påverka de jag lever med och nära.

Undrar hur många ringar ett vatten kan få innan det går över i krusning?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0