Dunk, dunk, dunk

Går bredbent genom vagnarna, som en låghalt ballerina med svampinfektion. Skjuter upp mellanväggen till vagn 5 - djurcupén.

  • 1 brun labrador
  • 2 svarta labradorer
  • 1 dvärgpudel
  • 1 ....luden hund
  • 1 pitbullterrier

Det luktar bortglömd trasa. Knäpptyst, förutom hallådärdunket av svansar mot golv när jag kryssar mig fram mellan tassar och uppsträckta blötnosar som snuddar mina fingrar.

Det är som att vandra med utsträckta händer på en sommarsnäll äng av högväxt smörboll, belägen på däcket av en krängande gammal fiskebåt med dunkande tennkulemotor.


Som på räls

Har lagt ut lite krokar. Skickade ett mejl till min gamle lärare och mentor från korsordskursen. I våras hade han ju ett gig på gång åt mig som skulle kunna bli min biljett ut från det här bygget. Men sedan har det varit tyst.

Igår skickade jag frågan till honom om hur mycket han tycker jag ska ta betalt för kryssen som jag har fått beställning på. Möjligen anar han att hans planer håller på att spåra ur, ska han få med mig på sitt eget tåg får han skynda sig.  Annars avreser jag med egen expressvagn och då får han dessvärre stå kvar och vinka på stationen.

Har ännu inget hört dock...

Varför all denna hänvisning till spårbunden trafik? Jo - igår berättade G-Å att han funderar på att skola om sig till lokförare! Bara sådär!? En pojkdröm som ännu inte är för sen att förverkliga. Jag säger bara;

"All aboard!"


Tips från coachen

Har bokat alla tågbiljetter som vi behöver för jul och nyår. Snacka logistik! En vuxen, +/- en och två ungar, +/- katter. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.

Boka nu om du ska resa, vissa avgångar är redan fulla...

Hoppas nu bara att vintern blir mild så att vi kan ha båten i, för jag har tagit noll och inten hänsyn till om färjorna synkar med tågen! Oooops!

Ibland undrar jag om jag är cool och världsvan eller bara lite lätt korkad och aningslös. Nåja - resultatet är detsamma!

Enkel resa

Först tar man tåget till Lund. Det tar tre timmar. Väl framme sitter man och glor in i kaklet i en timme tillsammans med uteliggare, unga män från Afrika och en tant som viker en prasselplastpåse från 7eleven, luktar lite på den, vänder den ut och in, in och ut, luktar lite till på den, viker ihop, vänder ut och in, in och ut.... och vad jag vet sitter hon kvar där än och viker och luktar på sin 7elevenprasselplastpåse.

Ombord i sovvagn. Bruden som sover ovanpå och jag artighetspratar utan att ta ögonkontakt. Sambesluter att sova för öppet fönster.

Åker via Gbg! och Oslo... Elva timmar efter att jag steg på i Gbg är jag i Stockholm. Igår 30 grader plus, 18 i vattnet, måsar och siameser som slåss om horngäddans huvud. I morse grått, kallt, kapuschong och tågdörr som inte går att öppna.

När man vaknar efter en natt på tåg - känns det som att det mest är tur som gjort att man hamnat där man tänkt. Hade lika gärna kunnat vaknat i Vladivostok! Jag hade fan inte märkt någon skillnad.

Det skulle väl i så fall vara att i Vladivostok går bussarna som dom ska.


På spåret

Satt och tjuvlyssnade, eller tjuvlyssnade förresten - det är knappast rätt formulerat... Satt och kunde-tamejfan-inte-undkomma-lyssnade på en ung, hipp, assistentbrud. Hon satt och redogjorde för sin vännina - högt och vältaligt om vad hennes arbetsgivare sysslat med i Cannes för ett par veckor sedan.

Arbetsgivaren är ingen okändis, varför jag hajjade till mitt i namndroppandet och lyssnade storörat! Det var som att lyssna på en tidsresa gjord i en förlegad feodaltid, av ett ärkesvin med storhetsvansinne. Jag vet inte hur mycket som var skarvat, men om hälften var sant... jösses!

Det som fick mig att brista ut i apgarv var dock balla brudens avslutande kommentar till sin vännina:

- Det här måste du hålla jävligt tyst om, jag får ett helvete om det kommer ut!

Så det här är ett tips till alla scooptörstiga, sommarslöa redaktionsvikarier - åk spårvagn!

Och ett tips till hopen hybris - landa och var snäll! I bloggen kan alla höra dig skrika.

Kaxigt

Monster hade Lasse i famnen hela tågresan och blev följdaktligen luden över hela tröjan.

- Vad du är hårig!

- Ja du mamma, det är puberteten vettu!


Att dom inte skäms!

I tre timmar pratade dom om hur dom ska bemanna kontoret i Barcelona. Den ena på knackig engelska med  västsvensk brytning, den andra på knackig engelska med fransk brytning. Jag vet numer väldigt mycket om något som för mig inte har något sammanhang alls.

Lotta t ex, hon pratar tydligen utmärkt franska, men vill inte flytta. Pascal kan bara arbeta i projektet 60% - och av någon outgrundlig anledning är det synd. Patrik och ett gäng andra tomtar, som på en varierande skala pratar mer eller mindre fläckfri franska, buntar jag bara helt fräckt ihop till folk som kommer tillbringa kortare eller längre tid i Barcelona. Allihop kommer att arbeta med något som har med odling och traktorer att göra, men dom vet inte om det ännu.

Jag vet också - från en annan plats i vagnen - att ett stort energibolag sätter igång med ett hemligt projekt på måndag - och ingen får bli sjuk! Det sista ska nog tolkas mer som en förhoppning än som en order, men jag vet inte riktigt.

En annan sak jag vet är att någon i Göteborg har köpt begagnade persienner och trätrall för 1200 kr. Köpet gjordes upp via mobil.

Allt detta fick jag reda på när jag åkte i den TYSTA AVDELNINGEN. Jag hissnar nästan när jag tänker på allt jag skulle fått veta om jag valt att åka i den otysta delen av tåget.

Och nej - jag sade inte åt folk att vara tysta, bad dom inte att dämpa sig - men jag tittade på dem lite för länge och snörpte surduktigt med munnen.

Det gjorde jag flera gånger faktiskt!


Sanningsstunder och vinterblunder

Jag gillar att åka tåg. Fullständiga främlingar kan yppa de mest märkliga ting för varandra, i en tyst överenskommelse över det faktum att dom förmodligen aldrig kommer att råkas igen. Säga sanningen.

En variant är när man sover i tält. Den där stunden som infaller just som man släckt, straxt innan man somnar. Sanningsstunden. Då är det fritt fram att viska allt man menar - ingen kan höra och ingen kan tycka tvärtemot. Man bekymrar sig inte nämnvärt över faktum att det enda som skyddar sanningen från att komma ut, är ett tunnt, tunnt lager tyg - i bästa fall impregnerat mot regn.

På tåg glömmer man gärna människorna på raden bakom, likväl som vittnena på raden framför. Och där sitter i regel sådana som jag - som älskar att lyssna.

I fredags - långfredagen - då vår gick direkt över till vinter utan att passera sommar - lyssnade jag på följande sanning.

- Vad hemskt med alla djuren som kommit fram för tidigt på grund av värmen. Nu kanske dom fryser eller svälter ihjäl allihop, eftersom vintern är tillbaka.

- Nä, jag har hört att djur som går i ide, deras kost på hösten, bestående av blandningen av vissa bär, nötter och rötter, gör att dom sover ändå. Dom vaknar inte i förtid, utan när dom ska, oavsett vädret..... eller....  Nä - nu blandar jag nog ihop det med Mumintrollen...

Jag gillar att åka tåg.

RSS 2.0