Regnbågslandet
Det finns "flummigt" med översättningen "in-tre-ssant...". Sedan finns det "flummigt" med betydelsen "Hjälp!-jag-kissar-på-mig".
Båda varianterna har ett visst underhållningsvärde tycker jag, men det här rimmar mer med "Hoppas-ingen-känner-igen-mig".
Hur som helst har jag blivit tilldelad färgen Röd och mina egenskaper är "Passionerad" och "Snål"....
Ja - du hör ju själv - det skulle kunna funka, men...
Hajjar noll
Efter en stund får jag ett sms.
- Julen är vit = Vithaj? Jag fattar inte!
Förmodar att hon tagit dvd nr 2, undervattensfilmen i samma fordral.
Hisstrumma vs Trumhinna
Min fiktiva parhäst - "Molgan-varning!" - hade blivit insnöad i Åkersbergatrakten. Men Bling, som den goda vännina hon är, ställde upp som mitt stöd i nöden i sista sekund.
Fick av ljudkillen veta att jag tydligen är med i extramaterialet från förra säsongen. Så nu måste jag köpa julklapp till mig själv också. Som om inte alla julklappar, i någon mån, är till mig själv.
Ska sätta mig på tuben nu och åka till förorten. Är sminkad som ett bättre hotelluder. Tänk om jag blir uppraggad på vägen? Det kommer jag inte märka i alla fall, för jag är fortfarande lite lomhörd på vänster öra.
Svart som snö
- Du - vi Gothare använder inte täckbyxor, det passar inte med vår image!
- Nähä, svarar jag, men att åka pulka funkar?
- Du - jag ska faktiskt inte åka pulka! Jag ska åka stjärtlapp!
Baktankar
- Jag har bakat lussebullar idag och tänkte höra om du har lust att komma över på lite glögg ikväll? Och du... känner du någon som skulle kunna hjälpa mig att flytta på söndag?
Fiffigt!
Gör om, gör rätt
Hur kommer det sig att gamla skolkamrater och före detta pojkvänner hör av sig när dom just skilt sig?
Är det för att ta upp tråden där de senast var unga, oförstörda och lyckliga? Ett försök att backa bandet, radera åren genom att låtsas att de aldrig skett? Det festliga är att dom tror att jag fortfarande är samma pellejönsa som jag var då, för tjugofem år sedan.
Bejaka din lönnfeta, tunnhåriga och bittra sida vettja. Det är både en rättighet och en skyldighet. Omfamna dina erfarenheter, goda som dåliga, tacka för dansen och kom in i matchen.
Dessutom har erfarna människor ett större underhållningssvärde, tonåringar har jag nog av ändå.
God Jul - släng hit en kräfta
Tänkte göra en repa genom stan och uppsöka alla julmarknader istället. Det verkar som att det har gått en trend i att beta av julmarknaderna i november! Vad är det för sätt egentligen?
Har ett minne av när det var ordning och reda, att man julade till det kring advent och att marknaderna sedan höll på fram till jul - men jag kan förstås ha fel. Lagom till tredje advent blir det kanske Påsklov om trenden håller i sig.
Det är tydligt att det inte bara är vädret som påverkats av växthuseffekten, nu ska vi tydligen fira högtider lite hur som helst och när vi vill! Den här individualiseringstrenden har gått för långt - om du frågar mig... och vänner till mig tycker likadant.
Vän av ordning!
Lite sådär faktiskt
Erkänner att jag är lite sparsam i känsloyttringar när det kommer till publika företeelser. Eller som man också kan uttrycka det, så var det länge sedan jag offentligt skrattade mig harmynt efter att ha löst biljett.
Efter föreställningen igår, gick jag däremot raka spåret hem och bokade två nya biljetter. Måste nog ta med mig lite plast att sitta på då...
Aftonbladet skriver...
Det är vi som är hemgiften
Ikväll bjuder Bling på en bit moderjord. Vi ska till Södra Teatern och titta på norrlänningar när dom är som skäggigast. Undrar om det märks på ens humor, var man kommer ifrån? Hoppas jag greppar klyket...
Rapport från fina sidan om stan
- I huset intill vårat har det flyttat in en hel familj svarta negrer! Har ni hört något så märkligt?
Ja det har jag. Och ganska nyligen faktist. Sedan tackade jag för mig och åkte hem.
Krypa till korset
Varför envisar juniorer med att fira på en vardag? Jag vet precis hur jag kommer att må i morgon och jag ångrar mig redan.
Nattvandring
Tänk att man kan älska något så litet, så stort.
Som på räls
Det mesta dom får ur sig låter som gibbrish, men så säger den ene;
- Jamen, lyssna då! Lyssna på mitt självförklar!
Sicken slump va, orden självförsvar och förklaring i en tumlande vals, på vägen ut mot Brännö brygga.
Krokodille
Då är där bara en kvar! En grön skumkrokodil ligger och ekar i plastlådan! På mitt hemliga ställe!
Eftersom 12åringen inte äter något annat än kola och choklad, vet jag att det inte är hon. Så min radar ställer in sig på Monster14.
Där står jag med den nästan tomma plastburken utsträckt framför mig, med höjda ögonbryn och sänkt huvud - ungefär som en oglad Pitbullterrier.
- Jaha dom där. Dom har jag som pålägg på mackan om morgnarna.
Radiokanyl
I tre timmar sitter vi, en hel hörsal full och lyssnar på sammanlagt 612 låtar. Inte hela låtar dummer, några sekunder av varje.
Radiokanalen vill veta vad jag tycker och efter en stund känner jag mig helt drogad. Ifyllningscirklarna börjar snurra och sväva på pappret framför mig. Hoppas verkligen att jag fyller i rätt, att låtar jag gillar fortsätter att komma från en obestämd plats i rummet och att Brittney Spears låter bli.
Skenet bedrar
G-Å och jag tänkte oss ett svep genom byn innan middagen drog igång. Skymningen föll och just som vi skulle gå, blev vi varnade för björn, vilket gjorde att höll oss på asfalterade ytor.
Efter det obligatoriska förundrandet över folks trädgårdsprydnader och volanggardiner, närmade vi oss slutet av vår rundtur. Och där, som hämtad ur filmen "Jägarna", framför ett hus med sedvanlig tomte/väderkvarn/rådjur av gips/villatomt, stod den gröna monstertrucken parkerad.
Fyrhjulsdrift, extraljus, extraextraljus, strålkastare, wildbarr och utsmyckning i form av klistermärken föreställande tass- och klövavtryck från vad jag förmodar föraren av fordonet föredrar att fälla. Vi hejdade oss och både jag och G-Å tyckte oss höra en avlägsen banjo ur "Sista färden". Men så var icke fallet.
Genom fordonets tonade rutor strömmade en dämpad refräng; "Så låt de sista ljuva åren...".
Med ett fniss var vi inte längre rädda i Råda.
Den osminkade sanningen
Behöver jag tillägga att tolvåringen får färre julklappar i år?
Kort och gott
Jag är så glad, så glad! Vann just en auktion om ett vykort på Tradera. Detta gör att jag är ett steg närmare en lösning på ett julklappsproblem.
Har tänkt rama in vykort som föreställer platser som är viktiga för G-Å och mig, men vykorten visar hur det såg ut för ca 100 år sedan. Hamnen, badviken och så vidare.
Det häftiga med att bo på en ö, är ju att det händer inte så mycket med själva topografin, så man känner lätt igen sig på vykorten. Det är mest båtarna, byggnaderna och byfånarna som förnyats. Fåren är sig ganska lika.
Vallvågor
ES drog med mig på vattengympa igår - tema ABBA-låtar! Det kan nog bli min nya grej - inte ABBA-låtar utan vattengympa. Ett medelpass för medelålders skulle jag kunna tänka mig att den insatte skulle benämna det.
Idag är ögonen rödsprängda som efter en stormig natt, men så här vit och ren har jag inte varit på länge.
Funderar på allvar att skaffa mig årskort - det måste ha varit något mer än bara klor i den där bassängen.
Pissed
Den där sprayen som ska fungera som avskräckande om man använder den ca var 14 dag - fungerar inte kan jag säga. Jag sprayar varje dag - två gånger - det pissar hon fullständigt!
Igår tog jag tjuren vid hornen, eller rättare sagt katten i sele och gick ut och gick en lång runda med henne. Förmodar att protesten beror på att hon inte kan springa fritt i förorten som hon gör på den bilfria ön.
Det känns onekligen larvigt att gå med katt i koppel. Det är som att rida på en ko. Det känns bara fel. Väldigt fel!
Fucked
När jag läser manus, står det ofta vilken typ som dom som gör filmen förväntar sig se i rollen.
Sval, snygg, mystisk kvinna i karriären - står det alltså inte i mitt senaste manus.
Fryntlig, glatt gestikulerande dam i konversation - sug på det facket du!
