Lurifaxdax
G-Å sitter och höglyssnar på en bandad intervju som han ska redigera, Monster14 spelar GB Advance med monoton tysktecnoslinga, Nästantonåring utstöter sådana där tjut som bara förvånade småtjejer kan uppbringa. Två siameser jagar mitt morgonrockssnöre som hålls av Nästantonåring. Ibland lappar dom inte så överraskande till henne i näven med sina utspärrade klor - därav tjuten.
Officiellt sitter jag och skriver informationstexter som bland annat ska förklara skillnaden mellan medicinsk och ekonomisk invaliditet.
Ibland märker jag att dom försöker prata med mig, men jag låtsas som ingenting. Dom undrar saker som när vi ska äta lunch och sådant. Jag hör mummel, men svarar inte för jag hoppas att någon annan än jag ska bli hungrigast och fixa något att käka. Dom tror att jag är jättekoncentrerad. Dom vet inte att jag har öronproppar. Jag kan inte ens höra min egen mage kurra.
